Sverige är sedan år 2005 part till Århuskonventionen (konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor). Enligt ett åtagande i konventionen ska vare part regelbundet enligt en viss mall rapportera hur konventionen har genomförts.

Så det är inte för att vara vänligt som departementet går ut med detta. Man måste. Kanske stämmer det ändå till eftertanke. Modellen att på ett öppnare sätt fråga allmänheten och intresserade organisationer är ju välkommen.

Här på remisser.se argumenterar jag för att det ska bli lättare att ge synpunkter på regeringens och andras förslag innan de börjar gälla. Det brittiska exemplet visar att det även behövs metoder för att fånga upp vad som ska ändras eller tas bort av de lagar och regler som redan gäller.  De tio högst rankade förslagen handlade om allt från broavgifter till avskaffande av lagar om hädelse.

Vad har hänt i Sverige?

För att åstadkomma en märkbar positiv förändring i företagens vardag har regeringen haft ett ambitiöst regelförenklingsprogram med högt ställda mål. Tolv departement och 39 myndigheter har haft regeringens uppdrag att ta fram underlag för regeringens handlingsplan för regelförenklingsarbetet.

Detta kan man läsa på regeringens webbplats. Det är dags att fråga fler.

Under tiden tar Handelskammares regelombudsman emot förslag på förenklingar för företagen.

Söker man på ”remisser” får man i dagsläget 31 träffar på webbplatsen. Miljödepartementet ser ut att publicera remisser inom olika ämnesområden. Kulturdepartementet publicerar remisser och svar, oklart om det är alla. Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet har också remissidor. Näringsdepartementet har en remissida om IT-frågor.

En sökning på ”remiss” ger 487 träffar, men det är svårt att se en systematik i svaren. Länkar till svar på vissa remisser dyker upp, liksom pressmeddelanden och texter som handlar om läkarremisser i sjukvården.

Det verkar som om fler departement förstår att det är viktigt att publicera remisserna. Det verkar dock inte göras för alla remisser och inte heller på ett enhetligt sätt. Det borde väl gå att samla detta på en sida med en vettig sökfunktion, i väntan på ett mer avancerat system.

Den som brinner för brandskydd besöker förstås den heta sidan om framtidens brandskyddsregler. Vill man inte ge sig in i debatten går det bra att kika på YouTube-filmen om förslaget där de ansvariga också berättare om det berömvärda initiativet att öppna remissdebatten.

Handelskammarens remissvar finns förstås publicerade.

Tips på ämnen m.m. tas gärna emot.

Webbplatsen är en del av ett experiment under två år då tio procent av alla nya lagförslag ska remitteras. Departementen väljer själva vilka förslag som ska remissbehandlas. Till exempel har det omdiskuterade Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) lagts ut.

http://www.internetconsultatie.nl/

”Regeringen vill undvika en diskussion om Sveriges framtid” heter det i en debattartikel i Dagens Nyheter (30 september 2009). En namnkunnig skara beklagar sig över att regeringen har dragit ut på tiden med att remittera Globaliseringsrådets rapport Bortom krisen – om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin (Ds 2009:21). Inte nog med det –  både listan med remissinstanser och svarstiden är kort.

Regeringskansliet har uppdaterat råden för hur man bör svara på remisser. På regeringens webbplats kan man läsa den lilla broschyren. Svara på remiss – hur och varför (Pm 2003:02). Vad uppdateringen består i är oklart. Helt klart är dock att det inte har rört sig framåt i frågan om att använda Internet för att underlätta remisshanteringen.